Tropa de elite - Brasiliens svar på Sällskapsresan

Hur svårt ska det egentligen vara att styra en blogg egentligen? Har redan gått två månader sen mitt senaste inlägg - skärpning krävs för mig!

Har dock varit en enda lång spurtraka senaste tiden (känns det som). Jobbar med ett strategiprojekt i utbildningsbranschen (ca. 15% av grundskole-eleverna i Brasilien går i privata skolor) som bara är 8 veckor långt. Att förstå en ny bransch och alla dess segment på så kort tid har verkligen varit en "brain-fryer". Lägg till på det att rodda intervjuer själv på portugisiska så kanske det finns lite mer förståelse för min bloggfrånvaro....

Med det arbetstempot blir helgerna relativt lugna. Har börjar uppskatta att inte göra ett skit vilket för dem som känner mig väl kanske låter konstigt. Men när jobbet tar mycket tid, kraft samt är extremt strukturerat blir det lite av en frizon att inte planera ett skvatt under helgen (vilket nästan inga brassar gör ändå så jag smälter perfekt in).

Igår lördag tog jag en förmiddag vid poolen i min byggnad. Lustigt nog låg det också där 5 brasilianskor i klassiska brasse-bikinis (kallas fio-dental på portugisiska vilket betyder tandtråd....) vilket gjorde att jag lyckades läsa ungefär 2 rader i min bok på 3 timmar.

På kvällen hamnade jag på en underground-klubb tillsammans med Philippe (galen fransman och kollega), Marcus (galen svensk som pluggar till musiklärare i Sampa) och Bruna (galen tjej på besök från Rio de Janeiro). Braslianskt punkrock i högtalarna, en misstänkt pårökt DJ och hånglande lesbiska tjejer på dansgolvet.

Efter en sån kväll behövde jag slappa ordentligt så gick och hyrde Tropa de Elite (Elite Squad) 1 och 2. Temat är den lokala insatsstyrkan i Rio de Janeiro och filmerna speglar den brasilianska folksjälen, lite på samma sätt som Sällskapsresan speglar den svenska. Same, same but different. Om man säger så. Men otroligt sevärda (om än brutala) filmer - både ettan och tvåan!

Om 3 veckor kommer farsan och hans sambo på besök, ska bli hur kul som helst att visa dem "mitt" land. Bland annat ska vi besök Fernando de Noronha, en paradisö utanför Brasiliens nordöstra kust. Har tagit semester en vecka, ska bli grymt skönt (och välbehövligt....)

Até mais,

Per

Capoeira i rosa kalsonger - inte att rekommendera

Denna helgen var nog motsatsen till min förra helg i Sao Paulo, med ett undantag - jag ligger i sängen 23.30 på en söndag och mår skit. Men när jag förra helgen låg mentalt nerbruten efter att ha spenderat en helg i sängen för att äntligen kurera mig ligger jag nu i ett halvglimrande värktablettsrus och försöker skriva blogginlägg.

Anledningen till denna pillertrillarsöndag är att årets wakeboard-premiär gick av stapeln idag i Jauagari-dammen 1 timma (utan trafik, 3 timmar med visade det sig på hemvägen) utanför Sao Paulo. I och med att jag var där med en tjej ville jag impa lite extra och tänkte att om jag fläskar på så inihelvitti första hoppet helt ouppvärmd blir det säkert bra. Ännu värre blev det av att jag tvingades fortsätta då brassen bakom rodret inte ville låta mig komma upp.....

En extra multiplikator-effekt av smärtan uppnåddes av att jag igår gjorde mitt livs första (och möjligen sista) capoeira-pass. För er som inte vet så är capoeira en brasiliansk kampsportsdans som kräver explosivitet, smidighet och koordinationsförmåga - tre egenskaper helt okända för mig.

Jag kom dit själv efter att ha funnit ett obskyrt ställe på internet, det visade sig dock att av de 6 deltagarna var det en annan kille som också gjorde sitt första pass. Dock var han brasse och hade därmed de tre ovanstående egenskaperna något mer naturligt än undertecknad.

Vi började lektionen med att spela instrument (trummor och något slags stränginstrument som ser ut som en pilbåge och låter för jäkligt), jag som rytmokänslig västerlänning fick en trasig tamburin för att inte ställa till med för mycket skada.

När själva lektionen började kom det fram att mina svarta träningsbyxor ej var ok för ändamålet. Jag fick därför låna ett par traditionella capoeirabyxor. Dessa är VÄLDIGT lågt skurna, och det gick då upp för mig att de rosa blommiga kalsonger jag haft på mig på fredagkvällen inte funkade riktigt lika bra på en testosteronstinn kampsportslektion. Inte blev det bättre av att det enda jag fick beröm för var mina hjulningar (när fan blev jag bra på att hjula hann jag fråga mig ett par gånger) - min metrosexualitet steg helt plötsligt ut över skalan och det kändes som att jag hörde hemma mer på ett Pride-tåg än på en capoeira-lektion.

För att återfå lite av mina nyfunna vänners förtroende kände jag mig tvungen att ragga lite på den risiga receptionisten i deras åsyn. Det gick så långt att hon gav mig sitt nummer, så nu vet jag inte om jag kan gå tillbaka ändå.... Köpte i alla fall ett par capoeirabyxor, i Sverige ska jag kopa 10 par icke så tvivelaktiga kalsonger att använda i framtida liknande sammanhang!

//SwedAmb

Istället för anteckningar - förvirring

Då så, ännu en söndag och ännu ett blogginlägg innan jag somnar och en ny (bara 2 kvar till semester - slutspurt!) arbetsvecka börjar.

Har spenderat större delen av helgen inomhus i hopp om att äntligen kurera mig efter min senaste dengue-feber. Idag vågade jag mig i alla fall ut och tog en promenix i parken med en tjej jag lärt känna. Hon är arkitekt och visade mig en hel del byggnader jag aldrig tidigare lagt märke till som var riktigt schyssta. Inte så att Sao Paulo är något Paris direkt men finns i alla fall något under den gråa ytan!

Min portugisiska har nu nått en måttligt språkbegåvad 7-åringsnivå. Helt ok för att bara spenderat 4 månader här men ej tillräckligt för att verka smart med höga höns från stora företag. Det blir inte heller bättre av att brassarna älskar möten. Företrädesvis långa. Med många deltagare. Som pratar hela tiden. Gärna kryddat med en hel del svärord (puta, caralho och fudido är ett par favoriter så långt) När man inte riktigt hajar ett språk till fullo förvandlas lätt ett möte till en mardröm om 14 personer pratar/halvgapar/gestikulerar i mun på varann, speciellt när man är ansvarig för att ta anteckningar. Ibland tappar jag tråden helt (även om det sker mer och mer sällan), men skriver på ändå.

Då och då kan man också tappa hela innebörden även av en monolog, pga att man inte förstår ett enstaka ord som används. Så var fallet på ett stormöte nyligen när högsta chefen på företaget tog till orda. Han började förklara sin syn på företagets framtida strategi mycket energiskt med yviga gester och nämnde ordet cacete ett flertal gånger i olika sammanhang. Jag hade aldrig någonsin hört det innan och det kändes grymt jobbigt att inte förstå pudelns kärna av VD:ns strategiska vägval. Betydde cacete att de skulle göra nedskärningar, nyinvesteringar, en börs-notering eller kanske ett joint-venture? För att motverka min sinnesförlamning började jag energiskt skriva ner citat av vad han sa, med tonvikt på just ordet cacete.

Efter mötet stegade jag fram till min projektledare och frågade sådär försynt i förbifarten vad ordet cacete egentligen betydde (och ursäktade i samma mening min dåliga affärs-portugisiska). Han stirrade först på mig i ett par sekunder som jag just hade berättat att jag spenderat de senaste nätterna i samma säng som hans flickvän och syster och började sedan småskratta. "Per, cacetes exakta betydelse är batong och vad det är slang för kan till och med du säkert räkna ut". Jag stirrade på mitt anteckningsblock och insåg att 1) det såg ut som en halvfärdig läsar-novell i Aktuell Rapport 2) man lär så länge man lever

Over and out

//Swed Amb

Sampas luft gör min hals till ett slagfält

En tjej jag träffar som jobbar på stadsplaneringskontoret i Sao Paulo (de som besökt staden tvivlar troligen på att ett sådant finns) berättade för mig att det varje dag framförs 7 miljoner bilar i innerstan. Kombinera detta med att det inte regnat på en månad så har du en molotov-cocktail för folk med känslig hälsa. Till dem hör tydligen jag själv då jag för andra gången åkt på en kombination av kikhosta, halsont och luftrörskatarr light. Ingen höjdare då man är i slutfasen på sitt projekt......

Trafiken här är faktiskt lugnare än vad man kan tro, jämfört med Malta är förarna välutbildade och jämfört med Paris lugna som valium-pumpade filbunkar. Men, den största ovanan är att många kör mot rött, speciellt på kvällar/nätter. Mellan sisådär 23.30 - 03 på natten (en tid då man som McK-konsult ganska ofta kör hem från jobbet) kör minst varannan bil konstant mot rött. Detta bottnar i rädslan för överfall/rån som var vanligt tidigare men som nu försvunnit, i alla fall i de rikare stadsdelarna. Nu är det mest en ful, och livsfarlig, ovana. Det fick en ung tjej erfara som tog en rövare vid ett rödljus en fredagnatt, blev påkörd av en Porsche i 150 knyck och dog på fläcken..... Inge vidare facit för att försöka vinna 10 sekunder på sin hemresa...

Nu ser jag fram emot att komma hem till Sverige snart! Spara lite sommar till mig tack!

Chupa Argentina!

I lördags hade jag tillfrisknat såpass att jag käkade sushi med min franske kompis Philippe (polare från INSEAD). Vi diskuterade det mesta (med ett självklart franskt fokus på tjejer - "ohlala mais oui") och kollade Argentina - Uruguay i Copa Americas kvartsfinal. 

Som ni kanske vet är Argentina ruggigt populära i Sydamerika, särskilt i Brasilien. Att de (tydligen) ganska arroganta venezuelarna kallas "Latinamerikas argentinare" säger väl det mesta. När Uruguay gjorde sitt första mål brändes det följaktligen av ett flertal fyrverkerier i mitt bostadsområde. Dock kvitterade Argentina och matchen gick till förlängning. Där lyckades dock Uruguay vinna på straffar. När Carlos Tevez brände sin straff följdes det av ett antal glada "Chupa Tevez" (ung. "Sug min *** Tevez") från såväl tonårstjejer som gamla snälla gubbar. 

Den nyfunna glädjen blev dock kortvarig då brassarna torskade ut mot Paraguay redan dagen efter. Detta efter att har bränt ALLA 4 straffarna i avgörandet. Det är för mig helt oförklarligt att snubbar som kan dribbla av Olof Mellberg i sömnen med en rutten apelsin helt plötsligt förvandlas till en stelbent Håkan Mild när det är dags för straffläggning.....

Men för brassarna är det nog ändå viktigast att det gick åt h-e för Argentina. 

//SwedAmb

Sjukdom - inte skapat for hyperaktiva manniskor

Seriost, fan vad trakigt det ar att var sjuk! Akte pa en go halsinfektion i veckan efter att ha jobbat nagra sena natter med for mycket AC pa kundens kontor... Slutade med att jag fick ta mig till sjukan igar torsdag for att fixa lite dundermediciner. Har forresten varit sjuk 3 dagar sedan jag borjade i maj, ungefar lika manga dagar jag var sjuk pa 3 ar pa Betsson.... Man blir vekare med aren!


Mitt sjukhusbesok var ganska intressant, akte pa arbetsgivarens anmodan till Albert Einstein-sjukhuset i Morumbi, en stadsdel har i São Paulo. Detta efter att ha vimsat runt i mina kvarter och till slut hittat ett "public" sjukhus/vardcentral. Att ga in dar gav mig kalla karar, fick samma kansla som jag fick nar jag stegade in hos skattemyndigheten pa Malta (gammal byggnad, unken luft, unkna manniskor, massa parmar, massa manniskor, totalt kaos) och det var javlarimig ingen bra kansla nar man ar sjuk och vill ha hjalp.

Men som alltid ar Brasilien ytterligheternas land, Albert Einstein var troligen det basta sjukhus jag nagonsin besokt. Manobristas som tar hand om bilen och parkerar den nar man ankommer, full-service hela vagen, fick traffa doktorn efter ca. 10 minuter (varav 5 min gick at till att ta mig till mottagningen). 25 minuter efter att ha ankommit hade jag traffat en doktor mycket intresserad av bade norska fjordar och svenska tjejer och fatt mitt recept pa antibiotika. Jag stannade och tog en kopp te medan jag lyssnade till jazz-orkestern (!) som spelade i sjukhus-caféterian. Men kostar det sa smakar det, notan gick pa 2 000 spann (oraknat medicin). Rakna 3 patienter i timman med den takten x 18 timmar/dygn x 30 dagar = 3 240 000 kronori intakt/manad/doktor - da kan man sakert avvara en jazzorkester at de sjuka!

Forresten borjar jag fran den 1a augusti jobba 90%. Detta ar dock inget "ga hem vid 16 pa torsdagar och fredagar" program utan dealen ar att man far 10% mer semester med 10% mindre lon. Detta innebar att jag har 9-10 semesterveckor att ta ut fran augusti till juli nasta ar - inte fel (och ganska valbehovligt med tanke pa arbetstempot) Sa har ni nagra bra idéer framover (t.ex. for att komma och halsa pa mig) let me know!

Kul brassefakta: Nar kille + tjej gar pa restaurang i Brasilien sitter man pa samma sida av bordet. Grovhangel till kaffet ar obligatoriskt, men helst inte innan man bestallt

//Swed Amb

Kluckande vagor och brasiliansk fotbollsreklam

Da var det dags for ett sent sondagsinlagg igen, den har gangen fran min brasilianska laptop, darfor inga prickar ovanfor bokstaverna (gar sakert att andra men orkar inte).

Var (annu en) mordande vecka pa jobbet med 75-80 timmars jobb + en smula pa helgen. Dock hade jag en trevlig fredag med middag pa en fransk restaurang tillsammans med ca. 15 kompisar fran INSEAD. Kakade en riktigt bra bouillabaisse och drack gott rodtjut. Darefter bar det ut pa byn en liten runda. I Sao Paulo har det blivit sjukt populart med sertanejo, som ar en typ av brasiliansk country (byfane-musik). I basta fall uthardligt och i varsta fall mordande dalig musik. MEN, tjejerna har alskar det och darfor har (nastan) ALLA klubbar ett liveband med snubbar i rutiga skjortor och cowboy-hatt som blandar falsksang med murkna gitarr-riff. Naja...

Igar lordag var en lugn dag med en del jobb, hann ocksa med att kolla Brasilien-Paraguay i Copa America dar Brasilien "bara" fick oavgjort men faktiskt var nara att forlora. En grymt kul med Brasiliansk fotboll ar att reklamen sa att saga ar integrerad i matchen, dvs speakern laser upp den medan han smattrar fram matchen. Typ "Neymar passar bollen till Elano som vander upp, drick Brahmaol for det ar den basta, Elano passar vidare till Fred, men drick med matta, som skjuter i mal, men kroka inte nar du kor din nya fina Mercedes - den mest atravarda bilen i Brasilien" Helt bisarrt for en nykomling som mig!

Idag fick jag nog av att aldrig kunna se en horisont och drog till kusten med tre kompisar. Vi kakade en grym lunch pa stranden, och doppade fotterna i det vinter (naja)-kalla vattnet.

Forresten, har borjat kolla pa resor till Sverige - kan nog bli en vecka i mitten pa augusti. Vore kul om nagon var hemma da!

//SwedAmb

Gatufest på portugisiska

Förra veckan var tuff, kanske den tyngsta under mina tre månader i Brasilien. Ett trucklass med jobb in på småtimmarna och ännu mer hemlängtan. Kändes som en försenad 30-årskris (hade visserligen en för tidig också men min timing har sällan varit bra...) 

Dock blev stämningen lite bättre när jag i lördags satte upp min fotovägg med bilder på mina nära och kära, att titta på den gör mig bättre till mods.

Följde upp med att på kvällen dra på brasiliansk gatufest, en uppvisning i grannsämja med lägereld, gratis alkohol och ett samba-band spelandes från ett lastbilsflak. När alla 150 personerna dansade blev till slut repliken "Nej, vi dansar inte i Sverige - bara när vi är dyngfulla eller på danskurs" ohållbar och jag tvingades svinga (nåja allt är relativt) mina stela svenska höfter till rytmerna av osande (närmast brinnande när jag nästan snubblade i elden) brasiliansk samba. 

Söndagen avnjöts med att se en kompis brorsa spela covers på en brasiliansk pub. Inte ofta man ser på livemusik med en publik bestående av 80% snygga tjejer på en söndageftermiddag men det är verklighet i Brasilien. Kanske lyckas hålla depressionen stången ett tag till....

//SwedAmb

Midsommar i Sverige - Midvinter i Brasilien

Tjena,

då var det dags för en ny uppdatering - den här gången från min Mac, aningens trött på Blackberry och dess värdelösa funktionalitet (speciellt vad det gäller web-browsing) efter 2 månader som konsult.

Denna veckan var det Corpus Christi-högtid i torsdags och därmed helgdag. Dock fick jag inte njuta så mycket då mitt projekt krävde att vi jobbade.  Körde måndag-tisdag fram till småtimmarna med tidig uppstigning dagen efter, sliter hårt på kroppen men resultatet blev i alla fall bra och förhoppningsvis blir resten av projektet lite lugnare.

Blev tyvärr inte mycket midsommarfirande här i Brasilien men kom i alla fall iväg till kusten utanför Sao Paulo där en kompis har sitt lantställe. Ganska annorlunda mot Svea rike i en del aspekter:

1) Husen ligger i ett bevakat jättelikt "gated community" där man måste passera säkerhetsvakter för att komma in
2) Min kompis har tjänstefolk boende i sitt hus där mannen sköter det praktiska och kvinnan lagar maten. Detta är dock inte något som indikerar att man är stenrik utan är rätt normalt i övre medelklass och uppåt.

Stränderna var sanslöst fina med bra surf-möjligheter, dock var vädret inte det bästa. Gråmulet och 20-25 grader. Vi vände hemåt igår lördag, jag körde i min nya Corolla!

Idag söndag chillar jag hemma och laddar upp inför (ännu) en tuff arbetsvecka. Rätt skönt att gå och plocka med lite tvätt och annat fix. Har också ett öga på målservicen i GAIS-MFF, än så länge ledning för grönsvart (hoppas, hoppas!)

Angående fotboll förresten så avgjordes LatAm-s svar på Champions League i onsdags mellan brasilianska Santos och uruguyanska Penarol. En liten kulturskillnad kan skönjas i videon nedan, försök föreställa er samma scener i CL-finalen mellan Man U och Barca..... Killen i den galna tuppkammen är förresten Neymar som är Brasiliens största rising star just nu. 18 år med ett självförtroende långt större än hans hårsvall....

Até mais,

Per

fallskarm i sampa - relativt sakert!

till skillnad fran forra helgen da jag lag sjuk har jag haft en riktigt skon weekend som inkluderat en karatefylla, en jattetrevlig date, en bra konstutstallning (escher), nagra timmars jobb och ett fallskarmshoppp.

Just hoppet kan man argumentera for ar extra sakert i sao paulo, i alla fall relativt. Varfor da? Jo for att allting annat har. t.ex. ranrisken nar man kor bil, ater pa restaurang och ligger och sover. sa relativt sett ar det ganska sakert att hoppa har. sjalva hoppet vr supercoolt, en helt grym adrenalinkick!

Ledsen for alla stavfel i det har inlagget, det beror pa att jag skriver pa min BB och darmed inte kan se skarmen (hwlt normalt eller hur?). hade jag haft nagra manader till pa jobbet hade jag skickat ut telefonen genom fonstret da det ar 5e gangen jag forsoker skriva inlagget....

Hoppas ni har det bra i sommar-sverige!

//P

Brasiliansk E-hec

Nja kanske inte riktigt men känns inte alltför långt ifrån. Åkte på den brasilianska vinterinfluensan den här veckan och fick spendera ett par dagar i sängen - ingen höjdare. Är fortfarande inte riktigt kurant utan känner mig rätt tung i huvudet.

Har också fått erfara att nedsatt fysisk status innebär nedsatt mental sådan - har haft en kass vecka på jobbet och fått mig en rejäl släng av hemlängtan. Och inte blir det bättre av att snacka med de nära och kära hur trevligt det än är (men sluta inte ring snälla det gör mig otroligt glad att veta att ni tänker på mig därhemma!).

Helgen har mest bestått av admin-jobb, fått gjort lite nödvändig shopping, tvättat och andra tråkiga saker. Tog mig en sväng idag Söndag till Sao Paulos konstmuseum och blev positivt överraskad! Fanns en hel del godingar som Van Gogh, Matisse, Cezanne, Renoir, Goya blandat med bra brasiliansk konst. Såg också en tänkvärd utställning av Yann-Arthrus Bertrand (fotograf som gjort den där coffeetable-boken med ett otal vackra vyer från ovan av jordens alla hörn) där han intervjuat människor världen över om universella ämnen som vänskap, kärlek, konflikter osv och intervjuerna spelades upp på skärmar i en sal växlandes mellan urinnevånare från Papua Nya Guinea, 3-barnsmammor från Texas och vetebönder från Ukraina. Imponerande hur lika vi människor är trots allt (även om han säkert klippt bort de värsta svaren!)

Nästa vecka börjar mitt första projekt, är spänd och lite nervös. Men som tur är ska jag jobba med en kompis från INSEAD vilket gör att det hela känns enklare! 10 veckor, lär bli förminskad nattsömn under den här perioden......

Det är förresten svinkallt i Sao Paulo för tillfället (saknar inte alls den svenska sommaren...) och har än en gång fått prov på hur bra svensk (eller dålig maltesisk/fransk/brasiliansk) isolering är. Till råga på allt har ett fågelpar-byggt ett bo och skaffat ungar i aggregatet till min AC. Vågar inte slå på den av risk för att mörda de stackars fågelungarna och få föräldrarna på mig (man har ju sett Hitchcock-rullen "Fåglarna" när man var liten!)

Até mais,

Per

Fåglar
Projekt
MASP
Hemlängtan

Weekend i den fantastiska staden

Då är man precis hemkommen från ännu en weekend i den fantastiska staden (Cidade marveillosa) Rio de Janeiro. När man bor i en betongdjungel som Sao Paulo är det verkligen skönt att kunna ta ett flyg till Rio över helgen. Rio är verkligen Sampas motsats med luftig stadsplanering, mycket grönområden och beachen runt hörnet. Bestämde mig i ögonblicket jag satte mig på planet hem att jag ska göra allt jag kan för att bo här under min tid i Brasilien. Hur det går får tiden utvisa!

Har nu gjort 3 veckor på jobbet - den senaste av dem hade vi träning. 20 anställda från hela LatAm samlades på ett hotell i Sao Paulo. Som alltid med Firman så är allt strukturerat och välorganiserat in i minsta detalj - inlärningskurvan är som alltid hög men fick i alla fall känna att man kommer kunna bidra med någon form av värde, något jag var osäker på efter min första vecka.......

Nästa vecka får jag reda på om jag hamnar på mitt första projekt med början den 6 juni. Troligast är att det blir så, ser fram emot det med skräckblandad förtjusning!

Ska också försöka boka upp några helgutflykter i juni/juli, lutar åt kitesurfing i nordöstra Brasilien (där det är varmt nu till skillnad från i Sampa där det är Sverige-lik höstkyla!) eller skidåkning i Argentina. Sommar eller vinter med andra ord, får se vad det blir till slut!

Till sist ett stort grattis till alla mödrar! De allra flesta av er gör ett otroligt bra jobb, speciellt min egen :-)

//Ambassadören

Solsken i Sampa - my ass!

Som titeln antyder har söndagen bjudit på riktigt skitväder - tropiskt regn i flera timmar. Det innebar att min planerade runda till stans konstgallerier fick ställas in. Istället kollade jag finalen i statsmästerskapet (Campeonato Paulistano) mellan Corinthians och Santos med min kompis Alex. Santos vann vilket inte gjorde Alex (Corinthians-fan) särskilt glad.... Dock rättvist enligt mig! Santos har en spelare, Neymar, som ryktas vara på väg till Chelsea. Om inte killen låter framgången stiga honom åt huvudet kommer han att göra succé i Premier League. Snabb som en leopard och bollteknik som mig (ähum, kanske aningen bättre).

Annars har helgen varit lugn, min första jobb-vecka bjöd på 65 timmar - trots att jag inte hade något projekt.... Kan bli rätt tufft det här! Men dock väldigt intressant, tror man kan få en grym inlärningskurva på ett sådant här företag.

Nästa vecka ska jag ta nya tag med portugisiskan som gått i stå lite. Har lektioner 7 - 9 varje morgon, därefter jobb. Förväntar mig att vara rätt trött på fredag...... För övrigt saknar jag Sverige en hel del idag, kan säkert bero på att jag idag pratat med 4 väldigt viktiga personer för mig "hemifrån" (än så länge är jag bara 9% brasilianare).

Fantastiskt kul att GAIS är bäst i Gbg igen, värmer i hjärtat!

//Swedamb

Första dagen på jobbet

Så där ja! Då var första dan på jobbet avklarad..... Mjukstart med 9 timmar presentationer på portugisiska - hade en lätt huvudvärk efteråt!

Skönt att komma igång och Firman (som den kallas internt) är otroligt välorganiserad, inget lämnas åt slumpen. Gillar verkligen konceptet med att allt runtomkring (admin, resor, t.o.m PP-slides) görs externt av specialister och man får som anställd ägna sig 100% åt det som är man är betald för att göra.

Börjar med två veckor "på beachen", vilket innebär att jag inte har något projekt utan hjälper till med pitch-presentationer, research etc. Bra då jag får chansen att ta lite mer portugisiska-lektioner också!

Var i Rio förra helgen - måste vara ett av paradisen på jorden! Den så beryktade brottsligheten har också minskat i takt med att polisen "pacificerat" (läs: jämnat med marken) ett par av favelorna som ligger närmast turistområdena. Skulle säga att stan är ett måste att "ticka av" i reseboken! Tjejerna i Rio, sk "cariocas", är också bland de snyggaste i Brasilien. Som en tjejkompis sa: "Här i Rio gillar vi att ha så lite kläder på oss som möjligt"

//SwedAmb

Länge sen sist

Shit!

Har inte kommit in i det där med att blogga - märkte att det var 11 dar sen sist.....

Så vad har hänt? Har spenderat påsken i Floripa - huvudstaden i delstaten Santa Catarina, söder om San Paulo. Underbart! Floripa är en stad som ligger på en ö, ca. 60 x 20 km. Otroligt vackert med en stor lagun i mitten av ön. Bodde på ett hostel med brassar och annat folk samt surfade varje dag....

Kom hem i söndags morse och flög i måndags till Buenos Aires där jag lämnade in mina visumpapper (!) i tisdags som jag i morgon kan hämta ut! P.g.a. detta har jag fått 3 dagars semester i denna underbara stad. Massor av parker, fin arkitektur och fantastisk mat och dryck. Ni som inte varit här - åk hit! Ni som varit här - kom tillbaks! Nu ska jag iväg och spela polo, tror det kan bli någonting i häst (ursäkta skämtet)-väg.

Tillbaks till SP imorgon kväll, men har bokat en resa till Rio lör-mån! Galenpanna säger ni, sista dödsryckningarna innan jag börjar jobba säger jag.... Mina kompisar som har börjat hinner knappt andas..... 6 days and counting :-)

//Swed. Amb.

Brasilien - världens tillväxtmaskin?

Så vi bombas ju dagligen med nyheter om BRIC-länderna och hur de ska driva världen framåt nu när developed world gått in i en utdragen recession. 

B-et i BRIC, Brasilien, uppvisar dock en del tecken som gör att jag tvekar på uthålligheten i tillväxten. Det största är den otroliga ineffektiviteten, speciellt i offentlig verksamhet. 

Exempel 1: På bussen

Varje buss har 1 förare + 1 person som spärrvakt. Detta trots att 95% har prepaid-kort. Den här spärrvakten var lite trött och sov hela min 30 minuters-resa. Han sov faktiskt så tungt att han inte vaknade när jag skulle gå av (man måste gå igenom spärren och gå av där bak) så jag fick snällt kliva av där framme. 

De här sköna snubbarna åkte jag förbi i taxin, därav den dåliga bilden. Killen i orange overall håller upp ena sidan av ett nät som vetter mot gatan (medan han pratar i mobiltelefon). På andra sidan av nätet finns givetvis en annan kille (man kan skymta hans overall till höger). Bakom dessa herrar befinner sig en tredje anställd som klipper gräset. Bra idé att skydda mot gatan tänkte jag, men kan man inte bara köra ner pålarna i jorden???

Då dök en fjärde person upp, "chefen". Han kontrollerade verksamheten rigoröst (om man med verksamhet menar bakdelarna på de tjejer som passerade förbi....) Brasilien är väldigt stolta över sin låga arbetslöshet men så länge de här typerna av jobb är vanliga kommer det ta tid att bli en utvecklad ekonomi....

Nu ska jag till min nya lägenhet, postar lite bilder senare! 

//Swed. Amb.  

Brasiliansk fotboll - samba, slött spel och spöregn

Igår gick jag på brasiliansk fotboll med en nyvunnen svensk-brasilansk kompis - Alex. Han är uppvuxen i Sao Paulo med svensk mamma och brasiliansk pappa (vanligen är kombinationen tvärtom :-)) men flyttade till Sverige när han var 18 och bodde där i 10 år. Nu är han tillbaks i Brasilien och jobbar för ett företag här fram till sommaren. Alex har en stenskön svensk dialekt, låter lite som en blandning mellan en maffia-jugge och en Närke-bo en smula på örat.

Vi gick på Corinthians som är laget för "os pobres" - de fattiga. De 4 storlagen i Sao Paulo är, förutom Corinthians, Palmeiras (för italienarna), Sao Paulo (för de rika) och Santos (för de neutrala, laget ligger i en annan stad) Nidbilden är att alla Corinthians -supportar är kriminella vilket givetvis inte är sant (min plånbok var kvar i fickan hela matchen!). Dock heter en av de största supporterklubbarna Pavilhao 9 - Paviljong 9, och bildades på ett fängelse. Alla de supportratna, som har sin egen plats i kurvan, har svart-vita randiga tröjor av fängelse-stuk.

I vanlig brasse-stil varierade priserna mellan 15-200 reais (x4 för SEK-kurs), vi ställde oss självklart på 15-reais-platserna på kortsidan. Spelet var faktiskt inget vidare, mest action på plan blev det när Adriano presenterades, han har precis skrivit på för Corinthians. Laget torskade med 2-1, men trots det var det en ofantlig fest bland de 20 000 på läktarna. T.o.m när himlen öppnade sina portar på vid gavel efter halva matchen fortsatte brassarna att sjunga, dansa och förolämpa domare, motståndare och det egna laget i sambatakt. Mitt portugisiska ordförråd fick finfina tillskott som "Que puta que o pariu"(Vilken h*ra som fött dig), "Juiz, juiz, vá tomar no cu"(Domaren, domaren, ta den i r*ven) och andra bra fraser att använda de första dagarna på McKinsey.

Cool upplevelse i alla fall, ska definitivt kolla mer när det drar ihop sig till slutspel. Bilden ovan är av supporterkurvan (notera de ganska mörka molnen i bakgrunden....)

Caipirinha och brasse-IKEA = dålig kombination

Ute igår med gänget från INSEAD - VÄLDIGT tung i huvudet idag, känns som någon lagt 4 ton bly i bakhuvud och opererat bort ett par nackkotor under natten...

Man får ju (som vanligt) skylla sig själv men brasilianarnas vana att dricka 2 Caipirinha (säkert 20 cl starksprit) före maten och sedan 2 till med maten hjälper sannerligen inte. Efter middagen tänkte vi rulla hatt. 6 stycken överförfriskade killar kl. 1 brukar vara en träffsäker kombination för att få nobben precis överallt och på det första stället blev det mycket riktigt tji. För att komma in behövde man nämligen ett medlemskort, som man kunde köpa in dörren till det facila priset av 1500 reais (x4 för att få SEK).....

Vi drog vidare och hamnade på en nattklubb med klassiskt Sao Paulo-stuk - "Kröka upp inträdet"-affärsmodellen. Den innebär att killarna (så klart) får betala ett dyrt inträde (mellan 80 - 250 reais) och sedan får man dricka för hela eller nästan hela beloppet på stället. Ett bra sätt att säkerställa att alla snubbar på stället är apraka, eller i alla fall på väg att bli. Detta faktum i kombination med en hög andel prostiuerade på nattklubbarna ger nog ställena en hel del nya intäktskällor! 

Idag var jag ute och kollade möbelvaruhusen i Sao Paulo. Har nämligen hittat en schysst lägenhet, men möblemanget ser ut som det använts som dekor i svenskt 80-tals-diskbänksrealism-drama. Slutsatsen är att IKEA har en guldgruva färdig att bryta i detta land. Möblerna i brasse-affärerna är både av sämre kvalitet och design än de svenska, medan prislapparna är de samma. Förutom att det är reais, vilket innebär att det är 4 ggr dyrare än vår svenska nationalklenod!!

De drar sig inte heller för att "influeras" en smula av Kamprads skapelse, kolla kortet nedan från affären "Tok&Stok".

Nu ska jag på brasse-fest med min svensk-brasilianska kompis Alex. Han hämtar mig i bil för området vi ska till "är inget du borde komma till själv i en taxi". Kan bli intressant....

Até logo! 

Visumstrul

Då mitt visum fortfarande inte ankommit till Argentina (8 dagar!) mailade jag vår agent och frågade vad dom hände. Hon kom tillbaks och berättade att de "av misstag" skickat mitt visum över halva jorden till Stockholm. Det är ju klart, det är ju två länder lätta att ta fel på..... Därmed fortsätter min (snart) eviga väntan! 

Förutom en icke-fungerande byråkrati finns det andra tecken på att man inte är i Sverige: Skulle ta en afterwork-drink (jag vet men man får ju låtsas att man jobbar!) med en tjej idag, men hon ringde återbud då hennes kontor just blivit rånat.... Saker och ting är inte som hemma! 

Men å andra sidan hade vi 28 grader och sol idag så man ska inte klaga! 

Ikväll blir det middag med brassarna från INSEAD, imorgon fortsätter lägenhetsjakten...

 

Tillbaks till Brasilien

Sitter nu på Newarks flygplats och väntar på boarding till Sao Paulo. Blandade känslor, det ska bli kul att komma tillbaks men det är en hel del att styra upp med visum, boende och annat. Mitt startdatum är nu flyttat till 5 maj då mitt visum inte blev klart. Jag behöver också åka till Argentina i 4 dagar för att hämta upp det, och det kanske slutar med att jag måste bekosta den resan själv.....

USA har varit fantastiskt, vi svenskar har ibland en lite mjugg attityd mot de "skrävliga" amerikanarna men ett mer trevligt och service-minded folk får man leta efter! Om det är pga jakt på dricks eller något annat skiter jag blankt i, och jag vet att alla som försökt få hjälp av en snorkig expedit i Paris/Stockholm håller med mig.

Avslutningen blev fantastisk med middag på Uncle Jack's steakhouse, top-3 på min lista över bra kött i livet, samt NY Rangers match i Madison Square Garden.

En stor eloge till min kära far för att ha planerat och bjudit mig, min bror och min farbror på den här resan. En helt otrolig födelsedagspresent som jag aldrig kommer att glömma! Det var tufft att skiljas åt idag, fick kämpa för att hålla tårarna tillbaka - det är inte alltid lätt att vara Swedish Ambassador i utlandet!

Até logo!

//SwedAmbass

Do you like chopped liver?

Svårt att hinna skriva blogginlägg när man powerturistar! Skriver just nu från mitt hotellrum på 44th&6th i New York.

Titeln syftar på min tisdag i chicago tillsammans med Rickard där den oskuldsfulla frågan från en servitris ledde till en sällan skådad whisky och vodka-kavalkad - helt på restaurangens bekostnad. Vi rullade ut kl. 2 i släptåg med managern, 4 timmar efter de sista gästerna... Gästfrihet i USA och en befriande skillnad mot sverige där bar och restaurangpersonal tror de är mycket coolare än gästerna!

Har haft 4 späckade dygn i det stora äpplet och checkat av alla de stora turistboxarna. Det har varit en fantastisk semester och otroligt kul att spendera dit med min farbror, farsa och brorsa!

Nu är det dags för NY Rangers match, hoppas Lundqvist kan hålla tätt!

Sao Paulo - Chicago

Så, då bytte man 30 grader celsius mot 30 grader fahrenheit - varken smart eller bra för kroppen!

Tog Continentals nattflight i fredags och landade i New York på lördag morgon för vidare transport till Chicago.

Sao Paulos internationella flygplats Guarulhos är verkligen helt jädra överbefolkad. Mitt flyg avgick kl. 21 på fredag kväll, jag lämnade stan vid 16 för att ta mig de 20 km till flygplatsen.

Taxiresan tog "bara" 2 tim (snitthastighet 10 km i timman!) men i gengäld tog check-in 1.5 tim och säkerhetskontrollen lika lång tid vilket ledde till att jag nästan missade flyget. Känns ibland som att Brasilien i vissa avseenden är ett gigantiskt Malta - man kan lugnt säga att det finns förbättringspotential :-)

Chicago är en grym stad på många sätt, kan förstå att svenskar känner sig hemma här. Välplanerad, lugn, vacker, grön och ett perfekt läge vid Lake Michigan. Och förstås, precis som i Sverige, snorkallt. The (Cold and) Windy City har verkligen levt upp till sitt namn och jag och Richy frös nästan fast i skosulorna när vi skulle knalla runt downtown.

Rickard har en riktigt schysst downtown-studio i en gammal industribyggnad med bjälklag, tegelväggar och rörläggningar intakta. Har so far sett den imponerande skylinen, gått på det svensk-amerikanska muséet, försökt dansa samba kl. 3 på morgonen med en amerikansk mormon samt tagit en drink på 94:e våningen av Hancock tower.

Idag blir det Art Museum och Chicago Bulls-match!

600 gram brasselunch med påtår

Jakten på saker och ting som inte är "som hemma" går vidare.

Här i Sao Paulo är det grymt populärt med buffélunch. Skillnaden är att man väger tallriken innan man betalar. Bra för tjejer, dåligt för killar generellt.

Ca. 60 - 90 kr går lunchen på, inkl. allt. Och då menar jag verkligen allt. Vad sägs om kaffe "med något sött till"? Inte fel att rulla in till chefen lite på örat kl. 13.30. Vad skulle hända om vi hade det så i Sverige? Flaskor, med starksprit i, inom fritt räckhåll?! Skulle folk ställa sig och bara halsa ur flaskorna? Förmodligen skulle alla lunchgäster bli alkoholister på kuppen. Nädå, det är skönt att vi har farbror Staten som kan bestämma vad som är bra för oss.

Imorgon fredag har jag min sista portugisiska-lektion - klockat 80 timmar på 2 veckor. Känner mig rätt mörbultad mentalt men kan i alla fall prata med taxichaufförerna och göra mig hyfsat förstådd. Bättre än väntat!

Imorgon kväll bär det av 10 dagar till USA - ska besöka min LantHandels-kompis Rickard i Chicago, därefter blir det 2,5 generationer (jag, farsan, min farbror, och min lillebror) i NY. Tillbaks i Caipirinha-land 5 april - då förhoppningsvis med ett visa klart för uthämtning!

Ny vecka - nya möjligheter

Då har man lagt sin första hela vecka i Brasilien bakom sig.

Efter en ganska syndig fredag-lördag kände kroppen för en joggingrunda. Sagt och gjort, sprang mot parken Ibirapuera - Sampas Hyde Park, eller Slottsskogen för den delen!

Riktigt skönt, lite halvdåligt väder men saftade på 15 km och har duktigt ont i knät idag. Lite rädd för att bli rånad där man sprang med karta i höger hand och iPhone i vänster (lätt byte!) men det löste sig.

Såg förresten en brasiliansk kampsportsklubb träna, ca 100 pers med käppar. Såg halvfarligt ut! Nån som vet vad det är?

Började tycka om Sao Paulo mer efter att ha joggat runt och sett lite mer närgånget brasseliv. Men fortfarande lite skeptisk mot all asfalt och biltrafik.

Sen både lunch och middag med vänner här, fantastiskt bra mat och färskpressade juicer överallt - riktigt fint!

Reggaefest i Sao Paulo

Blev inbjuden av en utlands-svensk jag träffade på Handelskammaren till en fest i Sao Paulos (finare) utkanter. Temat var Jamaicansk reggae - kanske inte det jag primärt packade mina väskor för när jag planerade flytten.

Men det kändes rätt dumt att komma till en tema-fest och inte vara utklädd. Sagt och gjort, jag tog en taxi till ett shopping-center och köpte t-shirt samt arm- och halsband i rött, gult, grönt och svart.

Hopp in i ny taxi mot festen. Vid en stoppsignal stod en kille och sålde världens mest naturliga vara vid ett rödljus på en motorled, nämligen afroperuker. Sagt och gjort, jag prutade ner en till 10 reais (40 spänn) och bytte om i taxin.

Ganska nöjd med min "look" ankommer jag till festen. Möter ett posht brasilianskt par utanför. Börja ana oråd då de är finklädda från topp till då, inte ett spår av Jamaica-tema. Mina farhågor besannas då jag går in, festen är i ett fantastiskt hus på säkert 400 sqm med stor gräsmatta, swimming pool (med livräddare), fullfjädrad bar, servitörer etc. Vad ser ut som gräddan av Sao Paulos expats står och dricker cocktails. Jag står där i en afro-wig. För en sekund fruktar jag att någon ska ta upp en pistol och skjuta "the intruder".

Det visar sig dock vara ett supertrevligt party där värdarna Henrik och Joss verkligen tog hand om gästerna väl. Mycket intressanta människor och en inblick i hur fester i Sao Paulos finare kretsar går till. Ett par caipirinhas senare kändes min peruk helrätt!

Brasilianska polisingripanden

Fick se ett intressant nyhetsinslag i morse - en kille som rånade ett apotek och tog personalen som gisslan. 

Så här sköter man gisslanförhandlingar i Brasilien. Inte riktigt som i Sverige men å andra sidan blir det en hög uppklarningsprocent....  

Lägenhetsannonser

Brassarna kan det här med säljande lägenhetsannonsbilder och homestyling. Kolla in den här godingen - visst blir man sugen på att betala begärda > 10 000 SEK/månad på studs?


Då blir man lite mer sugen på det här nätta penthouset på modesta 470 kvm. En smula trångbott men kan säkert funka om man möblerar luftigt.  Pris endast 3.25 M reais = ca. 14 miljoner tror jag. Vilket egentligen inte är så farligt, strax under 30 000 SEK/kvm.

Snart 100 timmar i Sampa

Har nu gjort närmare 100 timmar i denna fullständigt galna stad. Några betraktelser:

- Sao Paulo, eller Sampa som folk här säger, är en fullständigt gigantisk stad. 18 miljoner människor, 200 miljoner bilar (känns det som) och en stadsplanering som får Malta att verka organiserat och estetiskt. Faktum är att det nog är en av de fulaste storstäder jag någonsin sett, men man vänjer sig nog.
- Trafiken här är helt galen. Tog mig 2,5 timmar från flygplatsen, en resa på 20 km, och det har jag förstått är inte så dåligt. Tror alla paulistas, urinnevånarna, får en napp. ett personnummer och en bil när de föds. Det är bara turister och fattiga som går till fots.
- Klyftorna här är fruktansvärt stora, det är som att två parallella världar löper genom stan. De bästa områdena är internationell toppklass med fantastiska restauranger, lyxbutiker och tjejer som får även en bortskämd svensk att få balansproblem i barstolen. Två kvarter längre bort är det fullständig misär, risiga hus, uteliggare som satt bo mitt i gatan, öppen droghandel och din iphone och fina klocka försvinner snabbare än du hinner säga "karneval". På tal om brottsligheten går det inte att ta ut mer än 100 reais (400 spänn) i bankomaten efter kl. 22 - ett intressant sätt att stävja gaturån!
- På den positiva sidan så finns det en otrolig energi i stan, alla människor (utom de som vill ha dina tillhörigheter) är extremt vänliga och det finns en fantastisk park, Ibirapuera, som fungerar som stadens "lunga".
- Slutligen, Caipirinhas smakar ungefär 300 ggr bättre i Brasilien än i Stockholms krogvärld (vi gjorde ändå en studie på 5 ställen). Dock ger cachaca en resacca (baksmälla) av rang - något jag fick erfara i morse!

Imorgon börjar min intensivkurs i portugisiska - 80 timmar på 2 veckor. Ingen lekstuga!

På väg.....

Då så, sitter på en bortglömd del av Frankfurts flygplats tillsammans med kineser, sydafrikaner, israeler och brassar.

Helt enligt alla fördomar kör brassarna sambamusik på högsta volym från sina laptops.

Ser fram emot äventyret, men helt klart gruvligt nervös för tillfället......